543

Du såg mig fira den heliga Mässan vid ett naket altare - bord med altarsten - utan altarskåp. Ett stort krucifix. Kraftiga ljusstakar, tunga vaxljus av olika höjd, allt högre närmare korset. Altarets front i dagens färg. En vid mässhake. En påkostad kalk, med strama linjer och stor skål. Det fanns inget elektriskt ljus. Vi saknade det inte.

Du behövde en viss självövervinnelse för att lämna kapellet: det var behagligt där. Ser du hur man förs till Gud, hur man förs närmare Gud, av liturgins strama enkelhet?

Denna punkt på ett annat språk