Josemaría Escrivá Obras
 
 
 
 
 
 
  Vägen > Samvetsrannsakan > Kap 8
235

Samvetsrannsakan. Ett dagligt arbete. En affärsman missköter inte sin bokföring.

Finns det någon viktigare ”affär” än det eviga livet?


236

När det är dags för samvetsrannsakan, så ta dig i akt för den djävul som gör dig stum.


237

Rannsaka dig: långsamt och modigt. Är det inte så att ditt dåliga humör och din nedstämdhet - som endast skenbart är obefogade - beror på att du inte har bestämt dig för att slita av de tunna, men mycket konkreta, snaror som ditt eget begär så försåtligt har lagt ut och prytt med förmildrande omständigheter?


238

Genom den allmänna samvetsrannsakan försvarar du dig, genom den särskilda går du till attack. Den förra är en rustning, den senare ett vasst svärd.


239

En blick i det förflutna ... Skall du jämra dig över det som varit? Nej, det tjänar inte någonting till. Att lära sig av det förflutna är det enda som ger frukt.


240

Be om ljus. Fortsätt, så att du når fram till roten på problemet och kan hugga av den med den yxa som är din särskilda samvetsrannsakan.


241

Genom den särskilda samvetsrannsakan skall du beslutsamt ge dig i kast med att förvärva en viss dygd eller ta bort din främsta brist.


242

”Så mycket jag är skyldig Gud som kristen! Att jag motsvarar nåden så bristfälligt, trots denna stora skuld, har fått mig att gråta av smärta: av kärlekssmärta.

Mea culpa!*” Det är bra att du börjar erkänna din skuld, men glöm inte hur den skall betalas: med tårar, visst ... men också med gärningar.

* Min skuld! Ö.a.


243

Qui fidelis est in minimo et in majori fidelis est. Den som är trogen i det ringa är det även i det stora. Dessa ord av evangelisten Lukas visar dig - rannsaka dig - orsaken till att du så ofta gått vilse.


244

Reagera omedelbart. Hör den helige Andes röst: Si inimicus meus maledixisset mihi, sustinuissem utique - om en fiende förolämpar mig, förvånar det mig inte och det kan jag stå ut med. Men du ... Tu vero homo unanimis, dux meus, et notus meus, qui simul mecum dulces capiebas cibos - du min vän, min apostel, som sitter vid mitt bord och äter ljuvliga rätter tillsammans med mig!


245

När du är på en reträtt måste din samvetsrannsakan vara djupare och mer omfattande än den du annars brukar göra på kvällen. Annars kommer du att försumma ett utmärkt tillfälle till omvändelse.


246

Avsluta alltid din samvetsrannsakan med en akt av kärlek - kärlekssmärta - : för dig, för alla människors synder ... Och begrunda Guds faderliga omsorg, som har undanröjt hindren på din väg så att du inte snubblat.


[Skriv ut]
 
[Sänd]
 
[Palm]
 
[Spara]
 
Översätt punkten till:
Föregående Nästa