Apostolat

På samma sätt som havets dån orsakas av bruset av varje enskild våg, består heligheten i ert apostolat av de personliga dygderna hos var och en av er.

Det är nödvändigt att du är en "Guds man", en man med inre liv, en bönens och offrets man. Ditt apostolat måste flöda ur ditt liv "inuti".

Enhet. Enhet och underkastelse. Vad har jag för nytta av de olika delarna i ett urverk, även om de är av utmärkt kvalitet, om själva klockan inte visar tiden?

Bilda inga "klickar" i ert arbete. Det skulle förminska apostolaten: för om "klicken" till sist kommer att leda ett världsomfattande företag … kommer mycket snart det världsomfattande företaget att urarta till en klick!

Det finns så många olika vägar, sade du uppgivet till mig. De måste finnas för att varje människa skall finna sin egen väg i denna beundransvärda mångfald.

Förvirring? Välj en gång för alla, då kommer förvirringen att förvandlas till förvissning.

Gläd dig, om du ser att andra arbetar i goda apostoliska verksamheter. Be för dem om Guds rika nåd och om att de skall motsvara nåden.

Fortsätt sedan på din väg: var säker på att du inte har någon annan.

Det är tecken på dålig anda om det grämer dig att andra arbetar för Kristus utan att räkna med ditt arbete. Kom ihåg detta stycke ur Markusevangeliet: "Mästare, vi såg en som drev ut demoner i ditt namn, och vi försökte hindra honom, eftersom han inte hörde till oss." Men Jesus sade: "Hindra honom inte. Ingen som gör underverk i mitt namn kan genast efteråt tala illa om mig. Den som inte är mot oss, han är för oss."

Det är meningslöst att du sliter ut dig i så många utåtriktade verksamheter om du saknar Kärlek. Det är som att sy med nål utan tråd.

Vad synd det skulle vara om du i slutänden hade gjort "ditt" apostolat och inte "Hans"!

Med glädje välsignar jag dig, min son, för den tro på din apostoliska kallelse som fick dig att skriva: "Utan tvekan är framtiden säker, kanske rentav trots våra insatser. Men det är nödvändigt att vi är ett med föreståndaren – ut omnes unum sint26 – genom bön och offer."

De som ber och lider och överlåter åt andra att vara aktiva kommer inte att lysa här på jorden: men vilken strålande krona kommer de inte att bära i Himmelriket! Välsignat vare "lidandets apostolat"!

Det är sant att jag har kallat ditt diskreta apostolat för "ett tyst och effektivt uppdrag". Och jag har ingenting att rätta.

Jag tycker att din vördnad för de första kristna är så bra att jag skall göra vad jag kan för att främja den, för att du - som de - med allt större entusiasm för varje dag som går skall kunna utföra diskretionens och det förtroliga samtalets apostolat.

När du sätter "diskretionens och det förtroliga samtalets apostolat" i verket, så kom inte och säg att du inte vet vad du skall säga. För, jag säger som psalmisten, Dominus dabit verbum evangelizantibus virtute multa - Herren ger sina apostlar verkningsfulla ord.

Ord som du sagt vid rätt tillfälle till en vän som tvekar, ett vägledande samtal som du lyckades inleda vid rätt tillfälle, ett professionellt råd som förbättrat hans akademiska arbete, den diskreta indiskretion genom vilken du visar honom oanade horisonter för hans iver … Allt detta är det förtroliga samtalets apostolat.

"Måltidens apostolat": det är patriarkernas gästfrihet tillsammans med den broderliga värmen i Betania. När man utövar sådant apostolat, kan man nästan tycka sig skymta Jesus vid hedersplatsen, som hemma hos Lasaros.

Folkliga fester och seder måste kristnas på nytt. Det är viktigt att undvika att offentliga tillställningar blir antingen barnsliga eller hedniska.

Be Herren om att det skall finnas folk som kan engagera sig i det angelägna arbete som vi skulle kunna kalla "underhållningens apostolat".

Du skriver översvallande om "brevskrivandets apostolat": "Jag vet inte hur jag skall fylla papperet och skriva om saker som kan vara till nytta för den som får brevet. När jag börjar skriva ber jag min skyddsängel och säger att om jag nu skriver, så är det för att det skall vara till någon nytta. Och även om jag bara säger dumheter så kan ingen ta ifrån mig - eller honom - den tid jag tillbringade med att be om det som jag vet att den jag skriver till behöver bäst för sin själ."

"Jag fick brevet en dag då jag utan någon särskild anledning var nedstämd, och jag blev väldigt uppmuntrad av att läsa det och få veta hur de andra arbetar". En annan skriver så här "Dina brev och nyheterna om mina bröder hjälper mig. De är som en vacker dröm mitt i den verklighet vi lever i …" Och en annan skriver så här: "Vilken glädje att få de här breven och att veta att jag är en vän till sådana vänner!" - Och en annan - och tusen till - "Jag fick ett brev från X och jag skäms över att jag har så lite god anda i jämförelse med dem".

Är inte "brevskrivandets apostolat" effektivt?

Venite post me et faciam vos fieri piscatores hominum - Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare. Det är inte utan orsak som Herren använder de orden: man måste fånga människor - som fisk - vid huvudet.

Vilket evangeliskt djup har inte "förståndets apostolat"!

Det är mycket mänskligt att inte uppskatta billiga saker. Det är därför som jag har rått dig att utöva "ingenting-till-skänks-apostolat".

Avstå aldrig från att kräva vad som är rätt och rimligt för ditt arbete, om ditt yrke är instrumentet för ditt apostolat.

"Har vi inte rätt att ta med oss en troende hustru liksom de andra apostlarna och Herrens bröder och Kefas?" Så säger aposteln Paulus i sitt första brev till korintierna: Man får inte undervärdera kvinnans samarbete i apostolatet.

"Därefter" - läser vi i åttonde kapitlet i Lukasevangeliet - "vandrade han från stad till stad och från by till by och förkunnade budskapet om Guds rike.

Med honom följde de tolv och några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och sjukdomar: Maria, hon från Magdala, som sju demoner hade farit ut ur, Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, Susanna och många andra, som alla hjälpte dem med sina tillgångar".

Jag skriver av. Och, om någon kvinna läser vad jag skriver, ber jag Gud att hon må fyllas av helig avund som får henne att handla.

Kvinnan är starkare än mannen och trognare i lidandets stund. Maria från Magdala och Maria som var gift med Klopas och Salome! Vilket stort apostoliskt arbete skulle man inte kunna utföra med en sådan grupp modiga kvinnor, nära förenade med den smärtorika Modern!

Detta kapitel på ett annat språk