Josemaría Escrivá Obras
 
 
 
 
 
 
  Vägen > Att leva som ett barn > Kap 42
875

Glöm inte, dumma barn, att kärleken har gjort dig allsmäktig.


876

Barn: ge inte upp din kärleksfulla vana att ”storma” tabernakel.


877

När jag säger att du är ett ”snällt barn”, så tro inte att det är för att jag tycker att du är blyg eller försagd. Om du inte är manlig och ... normal, så är du inte en apostel, utan en karikatyr av en apostel som man skrattar åt.


878

Snälla barn, säg till Jesus många gånger om dagen: Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig ...


879

När du känner dig tyngd av ditt elände, så bli inte ledsen. Skryt med din svaghet, som aposteln Paulus, för barn får härma vuxna utan att behöva oroa sig för att bli utskrattade.


880

Låt inte dina fel och ofullkomligheter, inte ens dina svåra fall, skilja dig från Gud! Ett svagt barn håller sig, om det är förnuftigt, tätt intill sin far.


881

Bli inte orolig om du blir irriterad när du utför alla de små saker som Han ber dig om. Snart kommer du att le ...

Ser du inte hur ogärna ett enkelt barn ger sin far en karamell som det har i handen när fadern sätter det på prov? Men barnet ger sin far karamellen: kärleken har segrat.


882

När du vill göra någonting bra, mycket bra, slutar det med att du gör det sämre än vanligt. Gör dig ödmjuk inför Jesus och säg till honom: Ser du hur dåligt jag lyckas med allt? Och om du inte hjälper mig mycket, så kommer jag att lyckas ännu sämre!

Ha medlidande med ditt barn: Varje dag skulle jag vilja skriva en stor sida i mitt livs dagbok ... men jag är så klumpig att om Mästaren inte för min hand så blir det inte några vackra bokstäver, utan bara klotter och plumpar som man inte kan visa för någon.

Från och med nu, Jesus, skall vi alltid skriva tillsammans.


883

Jag är medveten om att jag är klumpig, Älskade, så ... oerhört klumpig att jag sårar till och med när jag vill smeka. Gör så att min själ kan uppföra sig milt. Ge mig - jag vill att Du skall ge mig - tillsammans med en stark manlighet i ett barns liv, samma mildhet och ömhet som barn har i ett tillgivet och kärleksfullt förhållande till sina föräldrar.


884

Du är full av elände. Varje dag ser du det tydligare. Låt det inte skrämma dig. Han vet mycket väl att du inte kan ge mer frukt.

Dina ofrivilliga fall - ett barns fall - gör att Gud din Fader ägnar sig ännu mer åt dig och att din Moder Maria inte tar sin kärleksfulla hand ifrån dig: ta vara på det och när Herren varje dag lyfter upp dig från marken, så krama om honom med all din kraft och luta ditt arma huvud mot hans öppna bröst, så att du till slut blir alldeles hänförd av hans kärleksfulla hjärtas slag.


885

Ett nålstick. Och ett till. Och ett till. Stå ut med det, människa! Inser du inte att du är så liten att du i ditt liv - på din lilla väg - bara kan uppoffra sådana små kors? Och dessutom, tänk på att det ena korset på det andra - det ena nålsticket efter det andra - blir en stor hög.

Och till sist, mitt barn, så har du lärt dig att göra någonting mycket stort: att älska.


886

När ett barns själ vänder sig till Herren med en önskan om att bli förlåten, kan den vara säker på att dess önskan snart kommer att uppfyllas. Jesus kommer att slita av själen den orena svans som den släpar efter sig till följd av dess tidigare synder. Han kommer att ta bort barlasten, resterna av all orenhet, som håller kvar den vid marken. Han kommer att befria barnet från alla de jordiska ting som tynger ned dess hjärta, så att det stiger upp till Guds majestät och förenas med den levande flamma av Kärlek som är Han.


887

Den uppgivenhet som orsakas av din bristande generositet, av dina fall, av din andliga tillbakagång - som kanske bara är skenbar - ger dig ofta intrycket av att ha förstört något mycket värdefullt (din helgelse).

Oroa dig inte: gör i det övernaturliga livet på samma sätt som enkla - men förnuftiga - barn gör för att lösa sådana konflikter.

De har - nästan alltid av misstag - slagit sönder något föremål som deras far tyckte mycket om. De blir ledsna, gråter kanske, men för att få tröst går de just till den som ägde den sak som de förstörde genom sin klumpighet ... och deras far glömmer värdet - även om det var stort - av föremålet och han nöjer sig inte med att förlåta barnet, full av ömhet, utan tröstar även den lille.

Lär dig av det.


888

Er bön skall vara manlig. Att man är ett barn betyder inte att man är fjollig.


889

För den som älskar Jesus är bönen, även i tider av andlig torka, den sötma som får lidandet att upphöra.

Han går lika ivrig till sin bön, som det lilla barnet går för att få socker när det har svalt en besk medicin.


890

Du är tankspridd när du ber. Försök att undvika de främmande tankarna men oroa dig inte om du trots det fortsätter att vara okoncentrerad.

Ser du inte hur till och med snälla barn i det vanliga livet sysselsätter sig och leker med det som finns runt omkring dem, ofta utan att lyssna till vad deras far säger till dem? Det är inte av brist på kärlek eller respekt, det beror på barnens egen svaghet och litenhet.

Och du är som ett barn inför Gud.


891

När du ber skall du låta opassande tankar susa förbi, som om du vore en trafikpolis. Det är därför du har den energiska vilja som behövs för ditt liv som barn. Håll ibland kvar den där tanken för att anbefalla personerna i det opassande minnet åt Gud.

Och sedan iväg igen ... tills den utsatta tiden har gått. När du tycker att den här sortens bön känns onyttig, så var glad och var säker på att du har lyckats glädja Jesus.


892

Vad bra det är att vara ett barn! Om en vuxen ber om en tjänst, måste han i sin ansökan även bifoga en meritförteckning.

När den som ber är ett barn - barn har inga meritförteckningar - behöver det bara säga: ”Jag är son till Andersson, eller Pettersson eller Lundström.” Min Herre - säg det av hela din själ! - jag är ... Guds barn!


893

Uthållighet. Ett barn som knackar på dörren knackar en gång, två gånger, många gånger ... kraftigt och länge, oförskämt! Och om någon öppnar dörren förargat, så avväpnas han av det störande lilla barnets enkelhet ... Så skall du göra med Gud.


894

Har du sett hur tacksamma barn är? Ta efter dem och säg till Jesus, i medgång och motgång: ”Vad snäll du är ... vad snäll du är! ...”.

De orden är - om de sägs med inlevelse - en del av barnaskapets väg som kommer att ge dig frid, med ett begränsat mått av skratt och gråt, men med obegränsad kärlek.


895

Arbetet har gjort dig fysiskt utmattad och du orkar inte be. Du är alltid i din Faders närvaro. Även om du inte kan tala med honom, så titta åtminstone på honom då och då, som ett litet barn ... så kommer han att le mot dig.


896

Du säger att det första som i tacksägelsen efter kommunionen kommer ur dina läppar är en begärande bön: Jesus, ge mig det där; Jesus, den där personen; Jesus, det där projektet? Bekymra dig inte för det och tvinga inte dig själv. Se vad som händer mellan en snäll far och ett rättframt och djärvt barn - barnet springer fram och stoppar handen i sin fars ficka på jakt efter karameller innan det ens har kramat om honom och hälsat på honom.

Nå, då så ...


897

Vår vilja är med Guds nåd allsmäktig inför honom. Om vi, med tanke på de många saker som förolämpar Gud, säger till honom med en handlingskraftig vilja, exempelvis när vi åker spårvagn: ”Min Gud, jag skulle vilja göra en akt av kärlek och gottgörelse för varje varv som den här vagnens hjul går runt”, så har vi i samma ögonblick inför Jesus älskat och gottgjort så mycket som vi önskade.

Sådana ”dumheter” innebär inte att man överskrider det andliga barnaskapets gränser. Det är den ständiga dialogen mellan det oskyldiga barnet och den överförtjuste fadern: Hur mycket tycker du om mig? Säg det och den lille svarar, och nästan snubblar på stavelserna, Mass-or, jätte-myck-et.


898

Om du lever ”som ett barn” bör du, för att du är ett barn, vara andligt godissugen. Kom ihåg, som dina jämnåriga, din mors godsaker.

Gör det många gånger om dagen. Det är en fråga om några få sekunder ... Maria ... Jesus ... tabernaklet ... kommunionen ... Kärleken ... lidandet ... de arma själarna i skärselden ... den stridande Kyrkan: påven, prästerna ... de troende ... din själ ... dina släktingars själar ... skyddsänglarna ... syndarna ...


899

Vad långt inne den där lilla uppoffringen satt! Du kämpar. Det är som om man sade till dig: Varför måste du vara så trogen din levnadsplan, varför måste du vara beroende av klockan? Se så lätt det är att lura små barn. De vill inte ta den beska medicinen, men ... se så - säger man till dem - en sked för pappa, en sked för mormor ... och så vidare, tills de har svalt hela dosen.

Gör likadant: en kvart till med botbandet för själarna i skärselden, fem minuter till för dina föräldrar, fem till för dina bröder i apostolatet ... Tills hela den tid har gått som din plan föreskriver.

Vad värdefull din bot är, om du gör på det här sättet!


900

Du är inte ensam. Bär svårigheterna med glädje.

Stackars barn, du känner inte att din Moder håller dig i handen: det är sant. Men ... har du sett hur jordiska mödrar följer efter sina barn med utsträckta armar när de stapplande vågar sig på att ta sina första steg utan någons hjälp? Du är inte ensam: Maria står bredvid dig.


901

Jesus, inte ens om jag dog av Kärlek skulle jag kunna återgälda den nåd som du har överöst mig med för att göra mig liten.


[Skriv ut]
 
[Sänd]
 
[Palm]
 
[Spara]
 
Översätt punkten till:
Föregående Nästa