Josemaría Escrivá Obras
 
 
 
 
 
 
  Vägen > Helig renhet > Kap 4
118

Gud ger helig renhet om man ber om den ödmjukt.


119

Vad vacker den heliga renheten är! Men den är inte helig och behagar inte heller Gud om vi skiljer den från kärleken.

Kärleken är som ett frö som gror, växer och ger välsmakande frukt om det bevattnas ur renhetens källa.

Utan kärlek är renheten ofruktbar och dess sterila vatten förvandlar själen till ett träsk, till en dyig pöl, ur vilket högmodets stinkande ångor stiger upp.


120

Renhet? frågar de. Och småler. Det är just dessa människor som ingår äktenskap med utsliten kropp och desillusionerad själ.

Jag lovar er, med Guds hjälp, en bok som skulle kunna heta ”Celibat, äktenskap och renhet”.


121

Det behövs ett manlighetens och renhetens korståg för att hejda och omintetgöra den ödeläggelse som orsakas av dem som anser att människan är ett djur.

Och detta korståg är er uppgift.


122

Många lever mitt i världen som änglar. Men du ... varför inte du?


123

När du blivit fast besluten att leva ett rent liv så kommer kyskheten inte att vara en belastning för dig, utan segerns krona.


124

Du, en läkare och apostel, skriver till mig: ”Vi vet alla av erfarenhet att vi kan leva kyskt om vi förblir vaksamma, ofta tar emot sakramenten och släcker lidelsens första gnista innan elden flammat upp. Just bland de kyska finns män som i alla avseenden är de hederligaste. Bland de liderliga finns däremot ett överflöd av vekhet, egoism, hyckleri och grymhet - typiska tecken på bristande manlighet.”


125

Jag önskar - sade du till mig - att Johannes, den unge aposteln, skulle anförtro sig åt mig, ge mig råd och uppmuntra mig till att få ett rent hjärta.

Om du verkligen vill det, så säg det till honom. Du kommer att fatta mod och få råd.


126

Frosseri är första steget till orenhet.


127

Diskutera inte med begäret, förakta det.


128

Anständigheten och blygsamheten är renhetens ”lillasystrar”.


129

Utan den heliga renheten kan man inte vara uthållig i apostolatet.


130

Jesus, ta bort den skabbiga skorpa av liderlig ruttenhet som täcker mitt hjärta, så att jag lättare kan förnimma och följa Tröstarens ingivelser i min själ.


131

Tala aldrig om orena saker eller händelser, inte ens för att beklaga dem. Akta dig: sådana frågor är klibbigare än tjära. Byt samtalsämne och om det inte går, så fortsätt tala - men berätta om hur nödvändig och skön den heliga renheten är, en dygd som de män har som är medvetna om sin själs värde.


132

Var inte feg genom att visa dig ”modig”: Fly!


133

Helgonen var inga onormala människor, ”fall” för ”moderna” läkares studier.

De var och är normala människor av samma kött som du. Och de segrade.


134

Även om köttet klär sig i siden ... När jag ser dig tveka inför frestelsen, som döljer sin orenhet genom att utge sig för att vara konst, vetenskap ..., ja rentav kärlek till nästan, måste jag säga dig, med en parafras på ett gammalt spanskt ordspråk: Även om köttet klär sig i siden, förblir det kött.

[Ö.a.]

Originalordspråket säger att ”Även om apan klär sig i siden, förblir den en apa”.


135

Om du ändå vore medveten om ditt värde! ... Självaste aposteln Paulus talar om det för dig: För dig har ett högt pris - pretio magno - betalats.

Dessutom säger han: Glorificate et portate Deum in corpore vestro - förhärliga Gud och bär honom i din kropp.


136

När du funnit sällskap i en sinnlig tillfredsställelse ... vad ensam du är efteråt!


137

Tänk att du för ett ögonblicks tillfredsställelse, vars eftersmak är besk som galla, har kommit bort från ”vägen”!


138

Infelix ego homo, quis me liberabit de corpore mortis huius? En olycklig människa är jag, vem skall befria mig från den kropp som bär denna död inom sig? utbrister aposteln Paulus.

Fatta mod: Även han var tvungen att kämpa.


139

När du frestas, tänk då på den Kärlek som väntar på dig i himmelen: öva dig i hoppets dygd - det är inte brist på generositet.


140

Bekymra dig inte, vad som än händer, bara du inte samtycker. Endast viljan kan öppna hjärtats port och släppa in det avskyvärda.


141

Du tycker att du tydligt hör en röst i ditt inre som säger: ”Dessa religiösa fördomar ...!” Och sedan ett vältaligt försvar för vårt arma, fallna kötts eländighet: ”Det har det väl rätt till!” När det händer dig, så svara fienden att den naturliga lagen finns, liksom Guds lag och Gud! Och även helvetet.


142

Domine - Herre! - si vis potes me mundare - om du vill, kan du göra mig ren.

En vacker bön att ofta upprepa med den stackars spetälskes tro, när du råkar ut för det som Gud, du och jag vet. Snart får du höra Mästarens svar: Volo, mundare. Jag vill: bli ren!


143

För att försvara sin renhet rullade sig den helige Franciskus i snön, den helige Benedikt kastade sig i ett törnesnår, den helige Bernhard hoppade ner i en iskall damm ... Och du, vad har du gjort?


144

Johannes förblev stark vid Korset i kraft av sin livslånga och fläckfria renhet. De övriga apostlarna flydde från Golgata: han står kvar tillsammans med Kristi Moder.

Glöm inte att renheten ger dig en stark och manlig karaktär.


145

Fronten utanför Madrid. Ett tjugotal officerare i ädel och glad samvaro. Först sjungs en sång, sedan nästa och så ännu fler.

Den där unge löjtnanten med mörk mustasch hörde bara den första:

”Corazones partidos

yo no los quiero:

y si le doy el mío,

lo doy entero.”



”Så mycket motstånd jag gör mot att ge hela mitt hjärta!” - Och bönen vällde fram, likt en bred och rofylld flod.

[Ö.a.]

”Jag tycker inte om delade hjärtan; ger jag mitt, ger jag det helt.”


[Skriv ut]
 
[Sänd]
 
[Palm]
 
[Spara]
 
Översätt punkten till:
Föregående Nästa