Josemaría Escrivá Obras
 
 
 
 
 
 
  Vägen > Inre strid > Kap 34
707

Bli inte orolig om du, när du betraktar det övernaturliga livets härligheter, hör inom dig - insinuerande - den andra rösten, den gamla människans röst.

Det är ”dödens kropp” som gör anspråk på sina förlorade rättigheter ... Nåden räcker för dig. Var trogen, så kommer du att segra.


708

Världen, djävulen och köttet är som tre äventyrare. De utnyttjar vildens svaghet, som du bär inom dig, och vill att du i utbyte mot njutningens krimskrams - som inte är någonting värt - skall ge dem det rena guld, de pärlor, briljanter och rubiner, indränkta i din Guds frälsande och levande blod, som är priset för din evighet och dess skatt.


709

Hör du viskningarna? I ett annat stånd, på en annan plats, i en annan ställning och med en annan tjänst skulle du kunna göra mycket mera gott. För att göra det du gör nu behövs ingen begåvning!

Men jag säger dig: Där du har blivit satt, behagar du Gud ... och det som du nyss tänkte är en tydlig djävulsk ingivelse.


710

Du är orolig och ledsen över att du är kall och fullständigt torr när du går till kommunion. Säg mig, söker du dig själv eller Jesus när du tar emot sakramentet? Om du söker dig själv, har du all anledning att vara ledsen ... Men om du söker Kristus - som du skall göra - behöver du då ett säkrare tecken än Korset för att veta att du har funnit honom?


711

Ännu ett fall, och ett rejält sådant! ... Förtvivla? Nej, ödmjuka dig och åkalla genom Maria, din Moder, Jesu barmhärtiga kärlek. Ett miserere* och upplyft ditt hjärta! Och börja om igen.

* Förbarma dig, (Herre)!


712

Ditt fall är mycket djupt! Börja att lägga grunden där nere. Var ödmjuk. Cor contritum et humiliatum, Deus, non despicies - Ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, inte förakta.


713

Du vänder dig inte mot Gud. Dina synder beror på svaghet. Må så vara, men svagheterna återkommer så ofta - du gör inte något för att undvika dem - att om du inte vill att jag skall anse att du är ond, får jag väl anse att du är både ond och dum.


714

Du vill utan att vilja, så länge som du inte undviker tillfället med bestämdhet. Lura inte dig själv genom att tala om för mig att du är svag. Du är ... feg, och det är inte samma sak.


715

Denna förvirring inom dig, frestelsen som omger dig, är som en bindel för din själs ögon.

Du famlar i mörkret. Försök inte gå ensam, ensam kommer du att falla. Gå till din föreståndare - till din överordnade - så kommer du med hans hjälp att höra ärkeängeln Rafaels ord till Tobias: Forti animo esto, in proximo est ut a Deo cureris - Fatta mod, snart kommer Gud att bota dig. Var lydig, så kommer fjällen och bindeln att falla från dina ögon och Gud att uppfylla dig med nåd och frid.


716

Jag kan inte övervinna mig själv, skriver du modstulet till mig. Jag svarar dig: Har du verkligen försökt använda dig av medlen?


717

Salig är världslig olycka! Fattigdom, tårar, hat, orättvisa, vanära ... Allt förmår du genom Honom som ger dig kraft.


718

Du lider ... och vill helst inte beklaga dig. Det gör ingenting om du beklagar dig - det är vårt arma kötts naturliga reaktion - så länge som din vilja inom dig nu och alltid vill det som Gud vill.


719

Ge aldrig upp hoppet. Lasaros var död och stadd i förruttnelse: Iam foetet, quatriduanus est enim - Han luktar redan, det har ju gått fyra dagar, säger Marta till Jesus.

Om du lyssnar till Guds ingivelse och följer den, Lazare, veni foras! - Lasaros, kom ut!, så återvänder du till Livet.


720

Vad svårt det är! Jag vet, men framåt! Ingen vinner något pris - och vilket pris! - utan att ha kämpat tappert.


721

Om din andliga byggnad råkar i gungning, om allt verkar hänga i luften ... stöd dig då med en sons förtroende på Jesus och Maria, som på den fasta och säkra klippa, som du redan från början borde ha byggt på.


722

Prövningen varar länge den här gången. Kanske - nej, säkert - har du inte burit den väl hittills ... för du har hela tiden sökt mänsklig tröst. Din Fader Gud har ryckt upp den trösten med rötterna för att du bara skall ta din tillflykt till honom.


723

Säger du att allting lämnar dig likgiltig? Lura inte dig själv. Om jag i detta ögonblick skulle fråga dig om människor eller företag, som du har lagt ner hela din själ i för Guds skull, skulle du - med eftertryck! - svara mig med samma livliga engagemang som finns hos den som talar om någonting eget.

Du är inte alls likgiltig: du är bara inte outtröttlig ... du behöver lite mera tid för dig själv: tid som även kommer ditt arbete till godo för, när allt kommer omkring, är du redskapet.


724

Du säger att du har eld och vatten, kyla och värme, oordnade böjelser och Gud i ditt bröst. Ett ljus brinner för den helige Mikael, ett annat för djävulen.

Lugna dig: Så länge som du vill kämpa, finns det inte två ljus i ditt bröst, utan ett - ärkeängelns.


725

Fienden går nästan alltid tillväga på följande sätt med människor som kommer att stå emot honom: hycklande och milt anför han skäl - andliga skäl! - för att inte väcka uppmärksamhet ... Och sedan, när det inte längre verkar finnas någon utväg (det gör det) blir han oförskämd ... för att försöka framkalla förtvivlan, som hos Judas, utan ånger.


726

Sedan du förlorade den där mänskliga trösten, känner du dig ensam, som om du hängde i en tunn tråd över en djup, nattsvart avgrund. Och ingen verkar höra dina skrik, dina rop på hjälp.

Din övergivenhet är välförtjänt. Var ödmjuk, sök inte dig själv eller din bekvämlighet. Älska Korset - att stå ut med det är för lite - så kommer Herren att höra din bön. Dina sinnen kommer att lugna sig. Ditt hjärta kommer att läka. Och du kommer att finna frid.


727

Hela din kropp är som ett öppet sår. Så har du det. Allting får dina själskrafter och sinnen att lida.

Allting förvandlas till frestelser ... Var ödmjuk - jag måste upprepa det: snart kommer man att ta dig ur detta tillstånd. Smärtan kommer att förvandlas till glädje, och frestelsen kommer att bli orubblig säkerhet.

Men stärk din tro under tiden: uppfyll dig själv med hopp; och gör ständigt akter av kärlek, även om du tycker att de känns som tomma ord.


728

All vår styrka är lånad.


729

Herre Gud: för var dag som går litar jag mindre på mig själv, och mer på dig!


730

Om du inte överger Honom, kommer Han inte att överge dig.


731

Förvänta dig allt av Jesus: Du har ingenting, du är ingenting, du kan ingenting. Han kommer att verka, om du överlämnar dig helt åt honom.


732

Jesus - i dig vilar jag!


733

Lita alltid på Gud. Han förlorar inga slag.


[Skriv ut]
 
[Sänd]
 
[Palm]
 
[Spara]
 
Översätt punkten till:
Föregående Nästa