Josemaría Escrivá Obras
 
 
 
 
 
 
  Vägen > Karaktär > Kap 1
1

Ditt liv får inte vara förgäves. Var till nytta. Lämna ett spår efter dig. Lys med ljuset av din tro och din kärlek.

Utplåna genom ditt liv som apostel de kladdiga och smutsiga spår som lämnats av hatets orena såningsmän. Sätt alla jordiska vägar i brand med Kristi eld som du bär i ditt hjärta.


2

Jag skulle vilja att ditt beteende och dina ord vore sådana att alla som såg dig eller talade med dig kunde säga: Här är någon som läser om Jesu Kristi liv.


3

Värdighet. Sluta upp med din fjolliga tillgjordhet och med ditt barnsliga uppförande. Din yttre hållning måste återspegla den frid och ordning som råder i din ande.


4

Säg inte: ”Jag är sådan ... det beror på min karaktär.” Det beror snarare på din brist på karaktär. Var manlig - esto vir!


5

Vänj dig vid att säga nej.


6

Vänd den onde ryggen när han viskar i ditt öra: Varför gör du livet så komplicerat för dig?


7

Var inte så provinsiell. Öppna ditt hjärta på så vid gavel att det blir världsomfamnande, ”katolskt”.

Flaxa inte som en höna, när du kan flyga lika högt som en örn.


8

Jämnmod. Varför bli arg, när du genom att bli arg förolämpar Gud, stör din omgivning, själv har det otrevligt ... och ändå till slut måste lugna ner dig?


9

Säg samma sak med ett annat tonfall och utan vrede, så kommer dina resonemang att vinna i styrka, och framför allt kommer du inte att förolämpa Gud.


10

Tillrättavisa inte när du fortfarande är upprörd över ett fel. Vänta till nästa dag eller ännu längre. Låt inte bli att tillrättavisa, men först senare, lugnt och med rena avsikter.

Med ett enda kärleksfullt ord kommer du att uppnå mer än med ett tre timmar långt gräl.

Tygla ditt temperament.


11

Vilja. Energi. Exempel. Det man måste göra, gör man ... Utan att tveka ... Utan att ta falsk hänsyn ...

Annars hade Cisneros aldrig blivit Cisneros*, Teresa av Ahumada hade aldrig blivit den heliga Teresa av Avila och Iñigo av Loyola hade aldrig blivit den helige Ignatius ... Gud och djärvhet! Regnare Christum volumus**.

* Cisneros (1436-1517): Spansk kardinal, tronregent i Spanien och biktfar till drottning Isabella den katolska. Kardinal Cisneros inledde den inomkatolska reformrörelsen i Spanien och föregick därmed den förnyelse som det tridentinska konciliet fastslog för hela kristenheten. Hans mod och karaktärsstyrka var välkända. Ö.a.

** Vi vill att Kristus skall härska. Ö.a.


12

Du skall växa när du möter nya hinder. Du kommer inte att sakna Herrens nåd: Inter medium montium pertransibunt aquae. Du kommer att bana dig väg genom bergsområden! Vad spelar det då för roll att du för ögonblicket måste begränsa din verksamhet, om du efteråt, likt en spänd stålfjäder, kommer att slungas längre bort än du någonsin hade kunnat drömma om?


13

Lösgör dig från dina onyttiga tankar som i bästa fall bara är slöseri med tid.


14

Slösa inte bort din energi och din tid, som tillhör Gud, genom att kasta sten på hundar som skäller på dig längs vägen. Bry dig inte om dem.


15

Skjut inte upp ditt arbete till morgondagen.


16

Skulle du bli en dussinmänniska? Skulle du ... bli en i mängden? Du är ju född till att leda! Hos oss finns inte plats för ljumma. Var ödmjuk så kommer Kristus att blåsa nytt liv i din kärleks glöd.


17

Fall inte offer för den karaktärssjukdom som yttrar sig i obeslutsamhet, lättsinne i tal och handling, tanklöshet ... kort sagt, ytligheten.

Glöm inte att det är ytligheten som gör din dagliga verksamhet så tom (så ”fylld av tomhet”) att du kommer att bli en livlös och värdelös trasdocka om du inte tar dig i kragen i tid. Inte i morgon: Nu!


18

Du klamrar dig fast vid fåfänga nöjen, lättsinne och tanklöshet för att du är feg. Vad är det, annat än feghet, som gör att du inte vill se dig själv sådan du är?


19

Vilja. En mycket väsentlig egenskap. Förakta inte små saker. De är aldrig onödiga eller obetydliga, ty genom ständig självövervinnelse och självförnekelse i småsaker kommer du med Guds nåd att stärka din vilja och göra den manligare. På så sätt kommer du först och främst att bli herre över dig själv och sedan en vägvisare och ledare, härförare ... som uppmuntrar, sporrar och hänför andra genom ditt exempel och ditt ord, genom din kunskap och din styrka.


20

Du stöter dig med olika människors karaktär ... Det kan man inte undgå. När allt kommer omkring är heller inte du ett guldmynt som behagar alla.

Förresten, hur skulle du utan sammanstötningarna i umgänget med din nästa kunna slipa bort alla hörn, kanter och ojämnheter - ofullkomligheter och brister - i ditt temperament och vinna den stadga, mognad och fasta mildhet som kännetecknar kärleken och fullkomligheten? Om din och dina medmänniskors karaktärer vore lika spröda och sockersöta som maränger, skulle du aldrig kunna bli helig.


21

Undanflykter. Du kommer aldrig att lida brist på undanflykter för att undandra dig dina plikter. Så många välmotiverade svepskäl!

Slösa inte bort din tid med att fundera på dem. Bli av med dem och gör din plikt.


22

Var stark. Var manlig. Var människa. Var sedan ... en ängel.


23

Hur sa du? Att du inte kan göra mera!? Är det inte snarare så att du ... inte kan göra mindre?


24

Du är full av ambition: du vill veta ... leda ... vara djärv.

Alldeles utmärkt. Men ... för Kristus, av Kärlek.


25

Gräla inte. Gräl skänker sällan ljus, eftersom hetsighet fördunklar sinnet.


26

Äktenskapet är ett heligt sakrament. Förbered dig väl innan du, när dagen är inne, tar emot det. Fråga din föreståndare eller biktfar efter lämplig litteratur.

På så sätt blir du bättre rustad att värdigt bära familjelivets börda.


27

Du skrattar för att jag säger att du har en ”kallelse till äktenskapet”? Det är just vad du har, visst är det en kallelse.

Anförtro dig åt den helige Rafael så att han leder dig, liksom Tobias, kyskt till målet.


28

Äktenskapet är till för de meniga i Kristi armé, inte för dess generalstab. Varje människa behöver mat, men det är bara släktet som behöver fortplantning för sin fortlevnad, enskilda kan avstå från den uppgiften.

Längtan efter barn? ... Barn, många barn och en outplånlig ljusstrimma kommer vi att lämna efter oss, om vi uppoffrar köttets själviskhet.


29

Egoistens inskränkta och fattiga lycka, som stänger in sig i sitt elfenbenstorn, sluter sig inom sitt skal, är alls inte svår att uppnå i denna värld. Men egoistens lycka varar inte.

Är det för en sådan karikatyr av himlen som du vill riskera att förlora Härlighetens lycka som aldrig tar slut?


30

Du är beräknande. Säg inte att du är ung. Ungdomen ger allt vad den har: den ger sig själv utan förbehåll.


31

Din egoist. Du tänker ständigt på ”ditt”. Du verkar inte kunna känna Kristi broderskap: I din nästa ser du inte bröder utan trappsteg.

Jag förutser att du kommer att misslyckas fullständigt.

Och när du har gått på grund, kommer du att av andra begära den kärlek som du nu förvägrar dem.


32

Du kommer aldrig att bli en ledare om du betraktar massan som en språngbräda för din egen karriär.

Ledare blir du endast om du har ambitionen att rädda alla människor.

Du får inte visa folk kalla handen: du måste ha en uppriktig önskan att göra dem lyckliga.


33

Du vill aldrig ”se sanningen i vitögat”. Ibland av artighet. Vanligtvis för att inte förstöra stämningen för dig själv. Ibland för att inte förstöra den för andra.

Men alltid av feghet.

Om du är rädd för att gå till botten med saker och ting, kommer du aldrig att bli en omdömesgill människa.


34

Var inte rädd för sanningen, även om den skulle bli din död.


35

Jag tycker inte om era förskönande omskrivningar: ni kallar feghet klokhet. Och denna påstådda ”klokhet” gör det möjligt för Guds fiender att skryta med sin vishet, även om de inte har en enda vettig tanke i huvudet, och att uppnå positioner som de aldrig borde uppnå.


36

Det här missförhållandet är inte oavhjälpligt. Det är brist på karaktär att låta det fortsätta, som om det vore hopplöst och omöjligt att åtgärda.

Undvik inte dina plikter. Uppfyll dem på rätt sätt, även om andra inte gör det.


37

Du har vad man ibland kallar ”talets gåva”. Men med all din ordrikedom kan du inte få mig att godkänna något - en försynens skickelse, sade du! - som inte kan rättfärdigas.


38

Kan det verkligen vara sant - jag kan helt enkelt inte tro det - att det på jorden inte finns några människor, utan bara bukar?


39

”Be för att jag aldrig låter mig nöjas med det som är lätt.” Det har jag redan gjort. Nu är det upp till dig att förverkliga denna utmärkta föresats.


40

Tro, glädje, tillförsikt. Men var inte så dåraktig att du blundar för verkligheten.


41

Vilket djupt sätt du har att leva ett liv fullt av meningslösa ting och att komma upp dig på! Du stiger och stiger genom att ”väga lite”, genom att vara tom - både i hjärnan och i hjärtat.


42

Varför denna ständiga ombytlighet? När skall du ägna din energi åt en fast målsättning? Överge din förkärlek för att lägga grundstenar och avsluta om så bara en enda av alla dina planer.


43

Var inte så ... snarstucken. Du tar illa upp för minsta sak. När man talar med dig måste man vara försiktig med vad man säger även i de mest banala angelägenheter.

Ta inte illa upp om jag säger dig att du är ... outhärdlig. Så länge som du inte bättrar dig, duger du inte.


44

Be älskvärt om ursäkt, som den kristliga kärleken och artigheten kräver. Fortsätt sedan framåt, med helig oförskämdhet och utan att göra uppehåll, tills du har uppfyllt dina plikter till punkt och pricka.


45

Varför tar du illa upp av dessa osanna rykten som är i omlopp om dig? Du skulle handla mycket värre än så om Gud övergav dig. Var ståndaktig i det goda och ryck på axlarna.


46

Tror du inte att jämlikhet, som vissa tolkar det begreppet, endast är ett annat ord för orättvisa?


47

Din tillgjordhet och din uppblåsthet klär dig inte.

Det syns genast att det är påklistrat.

Försök åtminstone att undvika dem i umgänget med Gud, med din föreståndare och med dina bröder. Gör du det kommer det att finnas en barriär mindre mellan dig och dem.


48

Du har inte någon särskilt stark karaktär: vilken mani att alltid lägga dig i allt! Du vill till varje pris vara saltet i varje maträtt ... Ta inte illa upp om jag talar klarspråk: Du duger inte som salt, för du har inte saltets egenskaper. Till skillnad från den oundgängliga kryddan har du inte förmågan att lösas upp och förbli obemärkt.

Du saknar offervilja. Däremot är du sprickfärdig av nyfikenhet och skrytsamt uppträdande.


49

Håll tyst. Var inte barnslig, som en karikatyr av ett barn: du pladdrar, intrigerar, skvallrar. Genom ditt sladder och skvaller har kärleken kallnat. Du har gjort alla en otjänst, och ... om du med din giftiga tunga har skakat ståndaktighetens bastanta murar hos andra, så är din egen uthållighet inte längre en Guds nåd. Den har blivit till ett försåtligt redskap i fiendens händer.


50

Du är nyfiken och snokande, en påflugen sladdertacka.

Skäms du inte över att vara så omanlig till och med i dina brister?

Var manlig. Och förändra din längtan efter att veta allt om alla till en längtan - som du förverkligar - efter självkännedom.


51

Med din manliga, raka och enkla karaktär, fördystras du av att känna dig insnärjd i ett nät av skvaller och prat som du inte kan förklara och som du aldrig velat trassla in dig i.

Stå ut med förödmjukelsen att alla talar om dig och se till - vis av skadan - att vara förståndigare nästa gång.


52

Varför lägger du förbittringen över dina egna misslyckanden i din kritik när du bedömer andra människor?


53

Du får inte rikta din lust att kritisera - jag vill tro att det inte rör sig om illvilligt skvaller - mot ditt apostolat och dina bröder. Förlåt om jag säger att din lust att kritisera är ett svårt hinder för ditt övernaturliga företag. Så länge som du bedömer andras arbete utan att ha rätt till det - jag vill tro på dina goda avsikter - utför du inte något positivt alls och hindrar alla andra från att göra framsteg, eftersom din overksamhet blir en förebild.

Du frågar oroligt: ”Vad skall jag göra med min kritiska läggning som har så djupa rötter i min karaktär ...?” Jag kan lugna dig. Ta papper och penna och skriv ned, enkelt och i förtroende - och kortfattat - vad som tynger dig. Ge lappen till din överordnade och glöm det hela. Han som är ansvarig har även den nåd som tillkommer hans uppgift. Han kommer att beakta dina synpunkter ... eller kasta lappen i papperskorgen.

Eftersom din kritik inte är något illvilligt gnat och du har goda avsikter med den, kommer det inte att göra någon skillnad för dig.


54

Att kompromissa? Det är ett uttryck - ”det är bättre att kompromissa” - som bara finns i ordförrådet hos dem som inte vill slåss - som är lata, beräknande eller fega - eftersom de tror sig besegrade redan från början.


55

Människa, var lite mindre naiv (även om du är ett mycket litet barn inför Gud, ja just därför att du är det) och gör inte dina bröder till åtlöje inför utomstående.


[Skriv ut]
 
[Sänd]
 
[Palm]
 
[Spara]
 
Översätt punkten till:
Föregående Nästa