Josemaría Escrivá Obras
 
 
 
 
 
 
  Plogfåran > Djärvhet > Kap 4
96

Var inte människor med ett inskränkt synfält, minderåriga män eller kvinnor, närsynta, som inte kan omfamna den övernaturliga, kristna horisont som vi har som är Guds barn. Gud och djärvhet!


97

Djärvhet är inte oförsiktighet, inte obetänksam dumdristighet, och heller inte vanligt mod.

Djärvhet är styrka, en kardinaldygd som är nödvändig för själslivet.


98

Du bestämde dig, mer på grund av att du hade tänkt igenom saken än för att du brann av entusiasm.

Även om du önskade känslor, hade du inte plats för dem. Du gav dig själv när du blivit övertygad om att Gud ville det.

Och sedan den stunden har du inte ”känt” något allvarligt tvivel, men väl en lugn, fridfull, glädje som ibland blir översvallande. Så belönar Gud djärva handlingar av Kärlek.


99

Jag läste ett ordspråk som är mycket populärt i vissa länder: ”Världen tillhör Gud, men han hyr ut den till de djärva” och det fick mig fundersam.

- Vad väntar du på?


100

Jag är inte den apostel jag borde vara. Jag är ... den blyge.

- Är det kanske inte så att du har blivit räddhågad för att din kärlek är för liten? - Reagera!


101

Svårigheterna har gjort dig försagd, och du har blivit ”försiktig, sansad och objektiv”.

- Kom ihåg att du alltid brukat förakta de orden, när de är synonymer för feg, räddhågad och bekväm.


102

Rädsla? Det är ett drag som kännetecknar dem som vet med sig att de gör något dåligt. Men aldrig dig.


103

Det finns väldigt många kristna som skulle vara apostlar ... om de inte vore rädda.

Det är samma personer som sedan klagar för att Herren - påstår de! - överger dem: vad gör de med Gud?


104

Vi är många: med Guds hjälp kommer vi att ta oss vart som helst, kommenterar de entusiastiskt.

- Varför tappar du i så fall modet? Med Guds nåd kan du bli ett helgon, vilket är meningen.


105

När samvetet förebrår dig för att du inte har gjort en god gärning, är det ett tecken på att Herren inte ville att du skulle underlåta att göra den.

- Faktiskt. Dessutom kan du vara säker på att du ”hade kunnat” göra den med Guds nåd.


106

Vi får inte glömma följande: När man uppfyller Guds Vilja tar man sig över... eller under ... eller förbi svårigheterna. Men ... man tar sig igenom dem!


107

När man arbetar för att utvidga ett apostoliskt företag är ”nej” aldrig ett definitivt svar: insistera!


108

Du är alldeles för ”försiktig” eller alltför lite ”övernaturlig” och därför skjuter du över målet: hitta inte själv på ”hinder” och försök inte lösa dem alla.

- Den som lyssnar på dig kanske är lite mindre ”listig” eller mera ”generös” än vad du är, och eftersom han litar på Gud kommer han inte att komma med så många ”men”.


109

Det finns vissa sätt att handla som är så försiktiga att de kort sagt är småsinta.


110

Det här kan du vara övertygad om: När man arbetar för Gud finns inga svårigheter som man inte kan övervinna, ingen nedstämdhet som gör att man lämnar uppgiften, inga misslyckanden värda namnet, hur fruktlösa resultaten än verkar vara.


111

Din tro är inte tillräckligt verksam: Den är snarare skenhelig än tron hos en man som kämpar för att bli helig.


112

Frid! Djärvhet!

Gör med dessa dygder rent hus med femtekolonnen av ljumma, förskrämda och förrädare.


113

Du försäkrade mig om att du ville kämpa utan avbrott. Och nu kommer du och ser ut som om du vore vingklippt.

Se här, även mänskligt sett är det bra att du inte får allt färdigt från början, utan bekymmer. Något - mycket! - måste du bidra med själv. Hur kommer du annars att ”göra dig” helig?


114

Du ger dig inte in i det där övernaturliga företaget för att - säger du - du är rädd för att inte vara folk till lags, eller för att göra något olyckligt misstag. - Om du tänkte mer på Gud, så skulle de där svepskälen försvinna.


115

Ibland, när jag tänker på att några få fiender till Gud och hans Kyrka lever på att många goda människor är rädda, fylls jag av skam.


116

Medan vi talade hävdade han att han föredrog att aldrig lämna rucklet där han bodde, för han tyckte mera om att räkna bjälkarna i taket på ”sitt” skjul än himlens stjärnor.

- Det finns många som är som han, som inte kan bortse från sina små angelägenheter för att lyfta blicken mot himlen: det är hög tid att de vidgar sina vyer!


117

Jag förstår den övernaturliga och mänskliga glädje som den där personen kände, som hade lyckan att vara i främsta ledet i den gudomliga sådden.

”Det är underbart att känna sig unik, för att röra om en hel stad och dess omgivning”, upprepade han för sig själv, mycket övertygad.

- Vänta inte tills du kan räkna med större medel eller tills det kommer andra: människorna behöver dig idag, nu.


118

Var modig i din bön, så kommer Herren att förvandla dig från pessimist till optimist; från blyg till djärv; från klentrogen till en människa med tro, till en apostel!


119

De problem som tidigare tryckte ned dig - de verkade stora som jättehöga berg - har försvunnit fullständigt, de har lösts upp på ett gudomligt sätt, som när Herren befallde vindarna och vattnen att lugna sig.

- Och tänk att du ändå tvivlade!


120

”Hjälp inte den helige Ande så mycket!” sade en vän till mig, på skämt, men med mycket rädsla.

- Jag svarade: Jag tycker att vi ”hjälper honom” för lite.


121

När jag ser så mycket feghet, så mycket falsk försiktighet ... hos honom eller henne, brinner jag av lust att fråga: är tron och förtröstan bara sådant som man predikar, men inte praktiserar?


122

Du befinner dig i en situation som du tycker är ganska märklig. Å ena sidan känner du dig feg, när du vänder dig inåt. Å andra sidan känner du dig säker, styrkt, när du vänder dig uppåt.

- Oroa dig inte. Det är ett tecken på att du känner dig själv bättre, och - vilket verkligen är viktigt! - att du känner Honom bättre.


123

Har du sett? Tillsammans med Honom kunde du! Varför är du förvånad?

- Var så säker: du har ingenting att vara förvånad över. Om du litar på Gud - om du litar på honom på riktigt! - blir saker och ting lätta att genomföra. Och dessutom kommer man alltid längre än man trodde.


124

Vill du leva så heligt djärvt att Gud skall kunna verka genom dig? Vänd dig till Jungfru Maria, så kommer hon att följa dig längs ödmjukhetens väg, så att du inför det som är omöjligt för det mänskliga förståndet kan svara med ett fiat - må det ske! - som förenar jorden med Himlen.


[Skriv ut]
 
[Sänd]
 
[Palm]
 
[Spara]
 
Översätt punkten till:
Föregående Nästa