Josemaría Escrivá Obras
696

Att rycka upp egenkärleken med roten och ersätta den med kärlek till Jesus Kristus: det är hemligheten bakom all effektivitet och lycka.


697

Trots att du påstår att du följer Honom, är det - på olika omvägar - alltid ”du” som försöker handla enligt ”dina” planer och bara med ”din” kraft. - Men Herren har sagt: sine me nihil! - utan mig kan du ingenting göra.


698

Man har kränkt det du kallar din ”rätt”, som jag har översatt för dig med din ”rätt att vara högfärdig” ... Stackars narr! - Eftersom den som angrep dig var för stark för att du skulle kunna försvara dig, kände du en smärta som av hundra örfilar. - Och trots det har du inte lärt dig att vara ödmjuk.

Nu är det ditt samvete som anklagar dig, och kallar dig högmodig ... och feg. - Tacka Gud för att du håller på att skymta din ”plikt att vara ödmjuk”.


699

Du är uppfylld av dig, dig, dig ... Och du kommer inte att vara effektiv tills du fylls av Honom, Honom, Honom och handlar in nomine Domini - i Guds namn och med hans kraft.


700

Hur tror du att du skall kunna följa Kristus, när du hela tiden bara kretsar kring dig själv?


701

En otålig och oordnad strävan efter att göra karriär kan dölja egenkärlek just under förevändningen att man vill ”tjäna människorna”. Lögnaktigt - det är just vad det är - försöker vi rättfärdiga oss med att vi inte får försumma vissa tillfällen och gynnsamma omständigheter ...

Vänd din blick mot Jesus: Han är ”Vägen”. Även under sina år i det fördolda uppkom det tillfällen och omständigheter som var ”mycket gynnsamma” för att påskynda hans offentliga liv. Exempelvis när han var tolv år och lärarna i templet häpnade över hans frågor och svar ... Men Jesus Kristus gör sin Faders vilja och väntar: han lyder!

- Utan att förlora din heliga strävan att föra hela världen till Gud, skall du när möjligheten att ta sådana initiativ infinner sig - kanske är de tecken på en önskan att desertera - komma ihåg att även du skall lyda och ägna dig åt ditt gråa, inte särskilt skimrande arbete, tills Herren ber dig göra någonting annat: Han har sin tid och sina vägar.


702

De som missbrukar sin privilegierade ställning - som följer av pengar, börd, rang, ämbete, intelligens ... - genom att förödmjuka dem som är sämre lottade, visar sig vara enfaldiga och högmodiga.


703

För eller senare slutar det med att högmodet gör så att även ”den störste” får stå förödmjukad inför sin omgivning, då han handlar som en fåfäng marionett utan hjärna, som manövreras av de trådar som satan håller i.


704

Av högfärd eller helt enkelt av fåfänga driver vissa en ”svart börs” för att på ett konstgjort sätt höja sitt personliga värde.


705

Ämbeten ... Höga eller låga? - Vad bryr det dig!

... Du bedyrar att du har kommit för att vara nyttig, för att tjäna, fullständigt tillgänglig: uppför dig därefter!


706

Du pratar, kritiserar ... Det verkar som om ingenting görs bra utan dig.

Bli inte arg om jag säger att du uppför dig som en arrogant tyrann.


707

Om en god vän lojalt, kärleksfullt och på tu man hand gör dig medveten om olämpliga saker som skämmer ditt beteende, känner du inom dig en övertygelse om att han har fel: han förstår dig inte. Med denna felaktiga övertygelse, som är en frukt av ditt högmod, kommer du aldrig att kunna ändra dig.

- Jag tycker synd om dig: du saknar beslutsamhet i din strävan efter helighet.


708

Illvillig, misstänksam, komplicerad, misstrogen, butter ... alla dessa adjektiv passar in på dig, trots att det stör dig.

- Ändra ditt beteende! Varför skulle alla andra alltid vara elaka ... och du god?


709

Du är ensam ..., du klagar ..., allting stör dig. Det är för att din egoism isolerar dig från dina bröder och för att du inte närmar dig Gud.


710

Du vill alltid att man uttryckligen skall lägga märke till dig! Men framför allt, att man skall lägga märke till dig mer än till andra!


711

Varför tror du att det finns en baktanke med allt som man säger till dig? Genom att vara så lättstött begränsar du ständigt verkan av den nåd som, tvivla inte på det, når dig genom ord från dem som kämpar för att rätta sina handlingar efter Kristi ideal.


712

Så länge som du fortsätter att vara övertygad om att alla andra alltid måste rikta sin uppmärksamhet huvudsakligen på dig, så länge som du inte bestämmer dig för att tjäna - att dölja dig själv och försvinna - kommer ditt umgänge med dina bröder, kollegor och vänner att vara en ständig källa till besvikelser, dåligt humör ..., till högmod.


713

Avsky allt skryt. - Förkasta all fåfänga.

- Bekämpa högmodet varje dag, varje ögonblick.


714

De stackars högmodiga lider på grund av tusen små dumheter som deras egenkärlek får att anta enorma proportioner men som andra inte lägger märke till.


715

Tror du att de andra aldrig har varit tjugo år? Tror du att de aldrig har hindrats av sin familj, som om de vore minderåriga? Tror du att de aldrig har haft de problem - små eller inte så små - som du drabbas av? ... Nej. Även de har gått igenom samma situationer som du och mognat - med nådens hjälp - genom att trampa på sitt eget jag med generös uthållighet, genom att ge efter där de kunde ge efter och fortsätta att vara lojala, utan att vara arroganta och utan att såra - med fridfull ödmjukhet - då de inte kunde ge efter.


716

Ideologiskt sett är du mycket katolsk. Du tycker om miljön i studenthemmet ... Så synd att mässan inte är klockan tolv och lektionerna på eftermiddagarna, så att du skulle kunna studera efter kvällsmaten, läppjande på ett glas konjak eller två! Den sortens ”katolicism” har ingenting med verkligheten att göra, den är ingenting annat än småborgerlighet.

- Förstår du inte att man inte kan resonera på det sättet i din ålder? Gör dig av med din lättja, sluta avguda dig själv ... och börja rätta dig efter andra människors behov, efter verkligheten som omger dig, så kommer du på allvar att leva som katolik.


717

”Det här helgonet”, sade den som hade givit statyn för att vördas, ”... är skyldigt mig allt det är”.

Tro inte att det är en karikatyr. Även du anser - det verkar i alla fall så på ditt sätt att uppträda - att du gör din plikt gentemot Gud för att du bär någon medaljong eller gör någon fromhetsövning mer eller mindre slentrianmässigt.


718

Bara de ser mina goda gärningar! ... Men märker du inte att det verkar som om du bär dem i en korg med skräp, för att man skall se dina goda egenskaper?

Dessutom, glöm inte den andra delen av Jesu uppmaning: ”och prisar er fader i himlen”.


719

”Till mig själv, med den högaktning jag är skyldig mig”. - Så skrev han på första sidan i en bok. Och detsamma skulle många andra stackare kunna låta trycka på sitt livs sista ark.

Vad synd det vore om du och jag levde och slutade våra dagar på det sättet! - Låt oss göra en allvarligt menad samvetsrannsakan.


720

Inta aldrig en självgod attityd gentemot sådant som rör Kyrkan eller människorna, dina medbröder ... Men däremot kan en liknande attityd vara nödvändig i sociala sammanhang, då det rör sig om att försvara Guds och själarnas intressen, för då är det inte längre fråga om självgodhet, utom om tro och styrka, som vi kommer att leva med fridfull och ödmjuk trygghet.


721

Det är taktlöst, barnsligt och dumt att säga älskvärda saker om andra och att berömma deras goda egenskaper när de själva är närvarande.

- Så främjar man fåfänga och så riskerar man att ”stjäla” ära från Gud, som man har att tacka för allt.


722

Se till att din goda avsikt alltid åtföljs av ödmjukhet. Ofta förenas goda avsikter med hårda omdömen, med en nästintill fullständig oförmåga att ge vika och med en viss stolthet över den egna personen, nationen eller grupptillhörigheten.


723

Tappa inte modet då du ser dina brister: reagera.

- Ofruktbarheten är inte i lika stor utsträckning ett resultat av fel - särskilt inte om man ångrar sig - som av högmod.


724

Om du har fallit, så res dig med större hopp ... Det är bara egenkärleken som inte förstår att fel som rättas till hjälper självkännedomen och ödmjukheten.


725

”Vi duger ingenting till”. Ett pessimistiskt och felaktigt påstående. Med Guds nåd - en oumbärlig och grundläggande förutsättning - kan man, om man vill, tjäna som ett gott redskap i många företag.


726

Den där gudfruktige mannens hårda men träffsäkra påstående fick mig att tänka. När han såg en annan persons högfärd, sade han: ”han klär sig i djävulens eget skinn: högmodet”.

Och som kontrast fylldes jag i min själ av en uppriktig önskan att klä mig i den dygd som Jesus Kristus predikade, quia mitis sum et humilis corde - jag är mild och har ett ödmjukt hjärta - och som drog den heliga Treenighetens blick till hans Moder och vår Moder: ödmjukheten, att veta och känna att vi ingenting är.


Föregående Nästa