Josemaría Escrivá Obras
 
 
 
 
 
 
  Plogfåran > Sannfärdighet > Kap 18
567

Du bad framför ett Krucifix och fattade följande beslut: det är bättre att jag lider för sanningen, än att sanningen lider för min skull.


568

Många gånger är sanningen så osannolik! Framför allt för att den alltid kräver att man lever konsekvent.


569

Om det nu stör dig att de säger sanningen ... varför frågar du då överhuvudtaget?

- Skulle du kanske vilja att de svarade med det som är din sanning, för att rättfärdiga dina villovägar?


570

Du försäkrar att du hyser stor respekt för sanningen ... Är det kanske därför som du alltid håller dig på ett så ”respektfullt” avstånd från den?


571

Uppför dig inte som om du vore dum: det är aldrig fanatism att varje dag vilja ha mera kunskap om, att ännu mera älska och att med större säkerhet försvara den sanning som du måste känna till, älska och försvara.

Däremot - det säger jag utan att frukta - faller de offer för sekterism, vilka i en falsk frihets namn motsätter sig detta självklara handlande.


572

Det är lätt - det hände redan på Jesu tid - att säga nej: att förneka eller att sprida tvivel kring någon av trons sanningar. - Du, som säger att du är katolik, måste utgå från ett ”ja”.

- Sedan kommer du, med hjälp av dina studier, att förklara skälen för din övertygelse om att det inte finns någon motsättning - det kan inte finnas någon sådan - mellan Tron och vetenskapen, mellan Sanningen och livet.


573

Överge inte uppgiften, vik inte av från vägen, trots att du måste leva tillsammans med människor som är fulla av fördomar, som om grunden för resonemang eller innebörden av olika begrepp berodde på deras uppträdande eller påståenden.

- Försök att få dem att förstå ... men om du inte lyckas, så fortsätt framåt.


574

Du kommer att träffa människor som du svårligen kommer att kunna övertyga på grund av deras tröga envishet ... Men förutom i de fallen är det värt besväret att reda ut meningsskiljaktigheter, och att reda ut dem med allt det tålamod som är nödvändigt.


575

Vissa hör inte - de vill inte höra - några andra ord än dem som de redan har i sitt eget huvud.


576

Den förståelse som många kräver av andra består i att de vill att alla skall ta deras parti.


577

Jag kan inte tro på att du är sannfärdig om du inte känner avsmak - obehaglig avsmak - inför den minsta och harmlösaste lögn, som varken är liten eller harmlös, för den förolämpar Gud.


578

Varför tittar, lyssnar, läser och talar du med tarvliga avsikter? Varför försöker du alltid att fånga upp det ”onda” som inte finns i andras avsikter, utan i din egen själ?


579

När man inte läser med ärliga avsikter är det svårt att upptäcka de ärliga avsikterna hos den som skriver.


580

Den som är sekteristisk ser ingenting annat än sekterism i andras verksamheter. Han mäter sin nästa med sitt hjärtas förkrympta måttstock.


581

Jag tyckte synd om den där mannen i beslutsfattande ställning. Han anade förekomsten av vissa problem, som förresten är självklara i detta livet ..., och han blev rädd och sårad när de berättade om dem för honom. Han föredrog att ignorera dem, att leva i sitt synfälts dunkla ljus eller halvskugga för att kunna vara obekymrad.

Jag rådde honom att oförblommerat och kraftfullt ta tag i problemen, just för att de skulle upphöra att finnas, och jag försäkrade honom om att han då skulle kunna leva i sann frid.

Du, lös inte problem, dina egna och andras, genom att ignorera dem. Det är liktydigt med bekvämlighet, med lättja och med att öppna dörren åt djävulens agerande.


582

Har du gjort din plikt? ... Hade du rätta avsikter? ... Jaha. - Då behöver du inte oroa dig över att det finns onormala människor som upptäcker det onda som bara finns i deras egen blick.


583

De frågade dig - påträngande - om du ansåg att det där beslutet som du hade fattat var bra eller dåligt, medan de själva ansåg att det var likgiltigt.

Och med säkert samvete svarade du: ”Jag vet bara två saker: att jag har en ren avsikt ... och jag vet väl vad det kostar mig”. Och sedan tillade du: Gud är mitt livs mening och mål, därför anser jag inte att det finns något som är likgiltigt.


584

Du förklarade dina ideal och ditt säkra, kraftfulla och katolska handlande för honom: och det verkade som om han godtog och förstod din väg. - Men därefter har du börjat tvivla på om han kanske dränkt förståelsen i sina inte särskilt ordnade vanor ...

- Sök upp honom igen och förklara för honom att man accepterar sanningen för att leva den eller för att försöka leva den.


585

Vem är de för att sätta någon på prov? ... Varför måste de vara misstänksamma, frågar du. - Hör här: hälsa dem från mig och svara dem att de skall vara misstänksamma mot sitt eget elände ... och fortsätt lugnt längs din väg.


586

Du hyser medlidande med dem ... I fullständig avsaknad av mod kastar de stenen och gömmer handen.

Hör här vad den helige Ande säger om dem: ”De kommer alla på skam och blir till vanära, de måste allesammans gå där med skam, alla de som sprider fel”. En dom som orubbligt kommer att gå i uppfyllelse.


587

Säger du att många förtalar och skvallrar om det där apostoliska företaget? - Nå, om du börjar berätta sanningen kommer det att finnas åtminstone en som inte kritiserar det.


588

Även ur det vackraste och mest lovande sädesfält kan man med lätthet rycka upp hela skottkärror fulla med åkersenap, vallmo och kvickrot ...

- Även om de mest hederliga och ansvarsfulla människor har man - under historiens lopp - kunnat skriva de värsta brottskrönikor ... Tänk även på hur mycket man har sagt och skrivit mot vår Herre Jesus Kristus.

- Jag råder dig att - liksom i sädesfältet - plocka de gyllene och fulla axen: den sanna sanningen.


589

Det här säger jag till dig som har försäkrat mig om att du vill ha ett välformat samvete: att lyssna till förtal utan att ifrågasätta det är som att plocka upp sopor, glöm inte det.


590

Din benägenhet - öppenhet, kallar du den - att med lätthet godta varje påstående mot den där personen utan att höra hans version är inte precis rättvisa ... och ännu mindre kärlek.


591

Förtal skadar ibland dem som utsätts för det ... Men det kränker verkligen dem som startar och sprider det ... och sedan bär de med sig den bördan i djupet av sin själ.


592

Varför skvallrar så många, frågar du dig själv sårad ... Vissa gör det på grund av någon felaktig uppfattning de har, av fanatism eller illvilja. - Men de flesta upprepar dumheter av ren tröghet, ytlighet, okunnighet.

Därför upprepar jag igen: om du inte kan berömma och det inte är nödvändigt att säga något, så tig!


593

När den som är offer för förtal lider i tysthet, fortsätter ”bödlarna” obarmhärtigt i sin modiga feghet.

Tvivla alltid på vissa högtidliga uttalanden om de som hävdar något aldrig har försökt eller velat tala med den berörde.


594

Det finns många sätt att genomföra en undersökning på. Med lite illvilja kan man, om man lyssnar till skvaller, fylla tio stora volymer med anklagelser mot vilken som helst hedervärd person eller värdig organisation. - Och mer därtill, om personen eller organisationen arbetar effektivt. - Och ännu mycket mer, om effektiviteten är apostolisk ...

Det är ett sorgligt arbete som organisatörerna av sådana undersökningar utför, men de som erbjuder sig att agera högtalare åt orättvisa och ytliga påståenden intar en ännu sorgligare hållning.


595

De där personerna, sade han sorgset, har inte Kristi anda, de bär bara en mask med hans avbild ... Därför har de inte något kristet omdöme, de når inte fram till sanningen, de bär inte frukt.

Vi, Guds barn, får inte glömma att Mästaren sade att ”den som lyssnar till er, lyssnar till mig”. Därför ... måste vi försöka att vara Kristus; aldrig en karikatyr av honom.


596

I det här fallet, liksom i många andra fall, handlar folk på olika sätt - övertygade om att de har rätt - och Gud leder dem; det vill säga, oberoende av deras personliga uppfattningar kommer Guds ofattbara och kärleksfulla Försyn att triumfera.

Låt dig alltså ”ledas” av Herren, utan att motsätta dig hans planer, även om de strider mot dina ”grundläggande uppfattningar”.


597

Det gör ont att se hur vissa i stället för att vilja studera och tillägna sig de skatter som vetenskapen erövrat, anstränger sig för att tillverka en ”vetenskap” efter eget behag enligt mer eller mindre godtyckliga förfaranden.

Men det konstaterandet måste få dig att fördubbla din ansträngning att fördjupa dig i sanningen.


598

Att skriva mot dem som forskar eller som gör nya landvinningar inom vetenskap eller teknik är bekvämare än att forska. - Men vi får inte finna oss i att dessa ”kritiker” dessutom gör anspråk på att upphöja sig själva till absoluta härskare över kunskapen eller de okunnigas uppfattningar.


599

”Det är inte säkert, det är inte säkert”, invände han mot de övrigas säkra påstående ... Och det enda som var säkert var hans okunnighet.


600

Du tycker inte om att såra, splittra, visa intolerans ... och så ger du efter i fråga om inställningar och i frågor - du försäkrar mig om att de inte är allvarliga! - som får ödesdigra konsekvenser för många.

Ursäkta min uppriktighet: genom att handla på det sättet faller du offer för intoleransen - som du tycker så illa om - och det är den dummaste och farligaste formen av intolerans, nämligen den som förhindrar att man förkunnar sanningen.


601

I sin rättvisa och barmhärtighet - som båda är oändliga och fullkomliga - behandlar Gud sina olika barn med samma kärlek, men på olika sätt.

Därför betyder jämlikhet inte att man mäter alla med samma måttstock.


602

Du säger en halvsanning som kan tolkas på så många sätt att den kan betecknas som ... lögn.


603

Tvivel - i fråga om andras kunskap eller rykte - är en planta som det är lätt att så men som det krävs mycket ansträngning för att rycka upp.


604

Du påminner mig om Pilatus: quod scripsi, scripsi! - vad jag har skrivit går inte att ändra ..., efter att ha tillåtit det mest avskyvärda brott.

Du är orubblig, men du borde ha intagit den attityden innan ..., inte i efterhand.


605

Det är en dygd att handla i enlighet med sina föresatser. Men om uppgifterna ändras med tiden kräver det att man i konsekvensens namn korrigerar sin definition av och sin lösning på ett problem.


606

Förväxla inte helig orubblighet med tjurskallig envishet.

”Jag knäcks hellre än jag böjer mig”, hävdade du skrytsamt och med en viss högfärdighet.

- Hör noga på: ett trasigt redskap är oanvändbart och lämnar fältet fritt för dem som i sken av att vara överseende senare ålägger andra en ödesdiger orubblighet.


607

Sancta Maria, Sedes Sapientiae - Heliga Maria, Vishetens Säte. - Åkalla ofta vår Moder med de orden, så att hon uppfyller oss, sina barn, i våra studier, i vårt arbete och umgänge, med den Sanning som Kristus har skänkt oss.


[Skriv ut]
 
[Sänd]
 
[Palm]
 
[Spara]
 
Översätt punkten till:
Föregående Nästa