Josemaría Escrivá Obras
 
 
 
 
 
 
Guds vänner Guds vänner > Sammanfattning  
Denna bok publicerades första gången 1977 som den helige Josemarías första postuma verk. Den är en samling av 18 predikningar som han höll mellan åren 1941 och 1968. De syftar till att hjälpa läsaren bli vän med ”en Gud som står oss nära” med olika mänskliga och andliga dygder som utgångspunkt.

Författaren gör de kristna dygderna till ledtråden i sin sonliga dialog med Gud. Hittills har boken publicerats i 400 000 exemplar. Det finns utgåvor på 13 olika språk. I inledningen till boken påpekar biskop Alvaro del Portillo att dessa predikningar ”innehåller en förkroppsligad troslära, där teologens djup förenas med den evangeliska klarheten hos en god själasörjare.”

Biskop del Portillo skriver också: ”I detta andra band med predikningar har vi samlat några texter som gavs ut medan monsignore Escrivá fortfarande fanns mitt ibland oss här på jorden och andra av de många texter som han hade ämnat ge ut senare, eftersom han arbetade utan hast och utan rast.”

”Dessa arton predikningar ger en överblick över de grundläggande mänskliga och kristna dygderna för den som vill följa Mästaren nära i hans spår. (…) Tillsammans med monsignore Escrivá blir orden ett samtal med Gud – bön – men upphör inte att vara även en innerlig konversation med åhörarna, vars bekymmer och förhoppningar han bemöter. Dessa predikningar är således en undervisning i kristen troslära och kristet liv, där man samtidigt som man talar om Gud samtalar med Gud. Kanske är detta hemligheten bakom hans stora kommunikativa förmåga, för han hänför sig alltid till Kärleken och betraktar Gud oupphörligt och oförtröttligt.”

”I dessa texter lägger vi märke inte bara till enkelheten, utan även till en konstant passionerad, översvallande kärlek. Den väg mot heligheten som monsignore Escrivá uppmanar oss att slå in på präglas av en djup respekt för friheten. Opus Deis grundare gläds åt den helige Augustinus ord, med vilka biskopen av Hippo hävdar att ’Gud ansåg att hans tjänare skulle bli bättre om de tjänade Honom frivilligt.’”