Av kärlek till Gud, av kärlek till människorna och för att bejaka vårt kristna kall måste vi ge ett gott exempel. Ni får inte väcka anstöt, inte ens skuggan av ett tvivel beträffande att Guds barn skulle kunna vara veka eller odugliga, ni får inte vilseledda andra … Ert uppträdande bör återspegla de normer och det beteende som kännetecknar ansvariga människor. Bonden som plöjer sin mark och ständigt upplyfter sitt hjärta till Gud, snickaren, smeden, tjänstemannen, akademikern - kort och gott, alla kristna - bör vara föredömen för sina kollegor, utan högmod, för i djupet av vår själ är vi väl medvetna om att det bara är om vi förtröstar på Honom som vi kan segra: på egen hand kan vi inte ens lyfta ett halmstrå från marken. Därför bör var och en i sitt arbete, på sin plats i samhället, känna sig skyldig att utföra ett Guds arbete som överallt sår Herrens frid och glädje. En fullkomlig kristen för alltid med sig frid och glädje. Frid för att han känner sig i Guds närvaro, glädje för att han känner sig omgiven av Guds gåvor. En sådan kristen är verkligen en kunglig människa, en helig Guds präst.