Josemaría Escrivá Obras
 
 
 
 
 
 
  Guds vänner > Tiden är en skatt > Punkt 49
49

Herren har skänkt oss livet, sinnena, själsförmögenheterna, otaliga nådegåvor: och vi har inte rätt att glömma att var och en av oss är en arbetare bland många andra i den vingård som han har satt oss i för att vara medarbetare i uppgiften att ge föda åt våra medmänniskor. Detta är vår plats, inom dess gränser, just här skall vi dagligen arbeta tillsammans med Honom och hjälpa till i hans frälsningsverk.

Tillåt mig upprepa ännu en gång: skulle din tid tillhöra dig? Din tid tillhör Gud! Det är möjligt att Guds barmhärtighet gjort att denna egoism ännu inte har slagit rot i din själ. Men jag säger dig det för det fall du någon gång skulle känna att ditt hjärta vacklar i din tro på Kristus. Då ber jag dig - Gud ber dig - att vara trogen ditt engagemang, att tygla högmodet, att lägga band på fantasin, att inte tillåta dig att lättvindigt avlägsna dig, att inte desertera.

De där arbetarna som stod och hängde på torget hade hela dagen ledig; han som grävde ned talenten i marken ville slå ihjäl timmarna; han som skulle ägna sig åt vingården gick sin väg. De är alla lika okänsliga inför den stora uppgift som Mästaren har anförtrott åt varje kristen: att anse oss vara och uppföra oss som hans redskap, för att medåterlösa tillsammans med Honom, att ägna hela vårt liv åt det glada offret att hänge oss för människornas väl.

[Skriv ut]
 
[Sänd]
 
[Palm]
 
[Spara]
 
Översätt punkten till:
Föregående Se kapitel Nästa