Josemaría Escrivá Obras
257

Vi vill följa Herren och önskar sprida hans Ord. Mänskligt sett är det självklart att vi även frågar oss, vad förslår vi till så många? I jämförelse med världens befolkning är vi få, även om vi är många miljoner. Därför måste vi se på oss själva som lite jäst som är förberedd för och redo att göra hela mänskligheten väl, samtidigt som vi minns Apostelns ord: lite surdeg får hela degen att jäsa, omvandlar den. Vi måste lära oss att vara sådan surdeg, sådan jäst, för att kunna ändra och omvandla massan.

Är jästen till sin natur kanske bättre än degen? Nej. Men surdegen är medlet för att jäsa degen, för att den skall bli ett ätligt och sunt livsmedel.

Betrakta, om än bara i stora drag, hur effektivt jästen verkar, då den tjänar till att framställa bröd, en enkel basvara som ligger inom räckhåll för alla. På många platser - ni kanske själva har varit med om det - är förberedelserna för baket en sannskyldig ceremoni, som leder till en fantastisk, smakfull produkt som även ger ögonen sin beskärda del.

Man väljer gott mjöl, om man kan av bästa kvalitet. Man knådar degen i ett baktråg för att blanda den med jästen, vilket är ett långvarigt och tålamodskrävande arbete. Därefter måste degen få vila en viss tid, vilket är oundgängligt för att jästen skall kunna utföra sitt uppdrag och jäsa degen.

Under tiden brinner elden i ugnen, närd av veden som förtärs av lågorna. Den jästa degen sätts in i den varma ugnen och blir ett mjukt, luftigt bröd av utmärkt kvalitet. Ett resultat som är omöjligt att uppnå utan jästen - en liten mängd bara - som har spätts ut och försvunnit bland de övriga ingredienserna i ett effektivt arbete som går obemärkt förbi.

Föregående Se kapitel Nästa