220

Med blicken riktad mot himlen

Låt oss växa i hoppet, så kommer vi även att styrkas i tron, den sanna grunden för vad vi hoppas på och vissheten om det vi inte äger. Låt oss växa i denna dygd, vilket innebär att bönfalla Herren om att öka sin kärlek i oss, för man förtröstar bara verkligen på den man älskar av all sin kraft. Och det är mödan värt att älska Herren. Ni har i likhet med mig erfarit att förälskade människor förmår hänge sig med säkerhet, och deras hjärtan slår i underbar harmoni i en och samma vilja. Och hur skall då inte Guds Kärlek vara? Vet ni inte att Kristus har dött för var och en av oss? Jodå, för detta vårt arma, lilla hjärta har Jesu försoningsoffer ägt rum.

Herren talar ofta om den belöning som han har utverkat åt oss genom sin död och uppståndelse. Jag går bort och bereder plats för er. Och när jag har gått och berett plats för er, skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är. Himlen är målet för vår jordiska vandring. Jesus Kristus har gått före oss och där, i sällskap med den heliga Jungfrun och den helige Josef - som jag vördar så mycket - med änglarna och helgonen, där väntar han på vår ankomst.

Det har aldrig saknats kättare - även i apostolisk tid - som velat slita hoppet ur de kristna. Men om det nu förkunnas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er säga att det inte finns någon uppståndelse från de döda? Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått. Men om Kristus inte har uppstått, ja, då är vår förkunnelse tom och tom är också er tro… Att er väg - Jesus, som är vägen, sanningen och livet - är Guds väg är en säker garanti på att den leder till den eviga lyckan, om vi inte avlägsnar oss från Honom.

Denna punkt på ett annat språk