Josemaría Escrivá Obras
 
 
 
 
 
 
  När Kristus går förbi > Guds Barns Omvändelse * > Punkt 63
63

Jesus har sagt nej till djävulen, till mörkrets furste. Och genast därefter uppenbarar sig ljuset. Då lät djävulen honom vara, och änglar kom fram och betjänade honom.32 Jesus har bestått provet. Och det var en verklig prövning för, som den helige Ambrosius påpekar, han handlade inte som Gud och använde sin makt (vad hade vi då kunnat dra för nytta av hans exempel?), utan använde sig som människa av de hjälpmedel som han har gemensamma med oss.33

Djävulen citerade med ont uppsåt Gamla Testamentet: Ty han skall ge sina änglar befallning om dig, att de skall bevara dig på alla dina vägar.34 Men Jesus, som vägrar fresta sin Fader, återger detta bibelstycke dess verkliga innebörd. Och som belöning för sin trohet, kommer Gud Faders budbärare för att tjäna honom när stunden är inne.

Det lönar sig att betrakta hur Satan har gått till väga gentemot Jesus Kristus vår Herre: han argumenterar med texter ur de heliga skrifterna, och snedvrider och förvränger dess innebörd på ett hädiskt sätt. Jesus låter sig inte luras: Ordet som blivit kött känner väl till det Guds Ord som nedtecknats till människornas frälsning, inte för att förvirra dem och få dem på fall. Vi kan dra slutsatsen att den som är förenad med Jesus Kristus genom kärleken aldrig kommer att låta sig luras av ett bedrägligt användande av den heliga Skrift, för han vet att det är typiskt för djävulen att försöka förvilla de kristnas samveten, genom att svekfullt använda samma ord som den eviga Visheten för att försöka förvandla ljuset till mörker.

Låt oss betrakta detta änglarnas ingripande i Jesu liv en stund, för därigenom kommer vi att bättre förstå vilken roll änglarna spelar i varje människas liv. Den kristna traditionen beskriver skyddsänglarna som utmärkta vänner som Gud satt vid varje människas sida som följeslagare längs vägen. Och därför uppmanar den oss att umgås med dem, att vända oss till dem.

När Kyrkan låter oss meditera över dessa passager ur Kristi liv, påminner hon oss om att under fastan, då vi erkänner att vi är syndiga människor fyllda av elände och i behov av rening, finns det även utrymme för glädje. För fastan är samtidigt en tid av styrka och glädje: vi måste fyllas av mod, eftersom vi inte kommer att sakna Herrens nåd, eftersom Gud kommer att vara vid vår sida och sända sina änglar som våra följeslagare längs vår vandring, som våra kloka rådgivare längs vägen, som medarbetare i alla våra företag. In manibus portabunt te, ne forte offendas ad lapidem pedem tuum35, fortsätter psalmen: De skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten.

Man måste lära sig umgås med änglarna. Vänd er till dem nu, säg till din skyddsängel att dessa fastans övernaturliga vatten inte har flutit spårlöst förbi över din själ, utan har trängt in på djupet, för att du har ett ångerfullt hjärta. Be dem att bära med sig till Herren den goda vilja som nåden låtit gro ur vårt elände, som en lilja som fötts ur gödsel. Sancti Angeli, Custodes nostri: defendite nos in proelio, ut non pereamus in tremendo iudicio.36 Heliga Skyddsänglar, skydda oss i striden så att vi inte går under i den fruktansvärda domen.

[Skriv ut]
 
[Sänd]
 
[Palm]
 
[Spara]
 
Översätt punkten till:
Föregående Se kapitel Nästa