Jungfru Maria, Morgonstjärnan

Jag avslutar med att upprepa följande ord ur dagens evangelium: De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor. Vår Fru går aldrig ifrån sin Son. De vise männen tas inte emot av en kung sittande på en tron, utan av ett barn i sin mors famn. Låt oss be Guds moder, som är vår moder, att hon må bereda den väg för oss som leder till den fullkomliga kärleken: Cor Mariae dulcissimum, iter para tutum! Hennes ljuva hjärta känner den säkraste vägen för att möta Kristus.

De vise männen hade en stjärna, vi har Maria, Stella maris, Stella orientis. I dag säger vi till henne: Heliga Maria, du havets stjärna, du morgonstjärna, hjälp dina barn. Gör vår iver för själarna gränslös, ty ingen är utesluten från Kristi kärlek. De vise männen var de första som kallades bland hedningarna, men efter återlösningen är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna – inga åtskillnader är längre viktiga – för alla är ni ett i Kristus Jesus.

Vi kristna får inte utesluta någon, vi får inte diskriminera människor eller dela in dem i fack. Många skall komma från öster och väster. I Kristi hjärta finns det plats för alla. Hans armar – vi betraktar honom återigen i krubban – är ett barns armar: men det är samma armar som kommer att sträckas ut på korset och dra till sig alla människor.

Till sist ägnar vi en tanke åt denne rättfärdige man, vår fader och herre den helige Josef, som denna dag har gått obemärkt förbi, som han brukar. Jag tänker mig honom försjunken i kontemplation. Kärleksfullt beskyddar han Guds Son som blivit människa och som har anförtrotts åt hans faderliga omvårdnad. Med den underbara ömhet som kännetecknar den som inte lever för sig själv, uppoffrar han sig i en lika tyst som effektiv tjänst.

Vi har i dag talat om böneliv och apostolisk iver. Vilken bättre läromästare skulle vi kunna ha än den helige Josef? Om ni vill ha ett råd, har jag ett som jag upprepar oförtröttligt sedan många år: Ite ad Joseph, gå till Josef. Han kommer att visa er konkreta vägar och såväl mänskliga som gudomliga sätt för att närma er Jesus. Och snart kommer ni att våga, som han, bära, kyssa, klä och vårda detta gudomliga barn som har fötts för vår skull. De vise männen hyllade Jesus genom sin tillbedjan, och dessutom gav de honom guld, rökelse och myrra. Josef gav honom, helt och hållet, sitt unga och förälskade hjärta.