För en kristen är äktenskapet inte bara en social institution och än mindre ett botemedel mot mänsklig svaghet: det är en äkta övernaturlig kallelse. Ett stort sakrament i Kristus och i Kyrkan, säger Paulus, och samtidigt ett förbund som en man och en kvinna ingår för alltid, eftersom det äktenskap som Kristus har inrättat är oupplösligt, vare sig man tycker om det eller inte. Det är ett heligt tecken som helgar, Jesu verkan som uppfyller själarna hos dem som gifter sig och uppmanar dem att följa honom och omvandlar det äktenskapliga livet till en gudomlig vandring på jorden.

Makarna är kallade till att helga sitt äktenskap och till att helga sig själva i sin förening. De skulle därför göra ett stort misstag om de byggde upp sitt andliga liv vid sidan om familjelivet. Familjelivet, den äktenskapliga samvaron, barnens uppfostran och utbildning, ansträngningarna för att försörja familjen, för att ge den trygghet och för att förbättra dess villkor samt umgänget med andra personer i samhället, allt detta är sådana mänskliga och vardagliga livssituationer som kristna makar måste ge en övernaturlig innebörd åt.

Tron och hoppet måste ta sig uttryck i den frid med vilken makarna tar itu med de små eller stora problem som uppstår i alla familjer och i den entusiasm med vilken de ihärdigt uppfyller sina plikter. Därigenom kommer allting att genomsyras av kärlek, och kärleken kommer att få makarna att dela alla glädjeämnen och eventuella sorger; att le, utan att tänka på de egna bekymren för att istället ta hand om andra; att lyssna på varandra och på barnen och därigenom visa sin kärlek och sanna förståelse; att ha överseende med de små irritationsmoment som egoismen skulle kunna göra stora som berg; att med stor kärlek utföra alla de små tjänster som den vardagliga samvaron kräver.

Det gäller att helga hemmet dag för dag genom att med ömsesidig tillgivenhet skapa en äkta familjeatmosfär. För att helga varje dag måste man utöva många kristna dygder, först och främst de teologala och därefter alla andra: klokhet, lojalitet, uppriktighet, ödmjukhet, flit, glädje … När man talar om äktenskapet, om det äktenskapliga livet, är det nödvändigt att först göra en tydlig hänvisning till makarnas kärlek.