"Min Gud, min Gud! Alla var lika älskade genom dig, i dig och med dig: och nu är de alla skingrade", så klagade du, då du än en gång såg dig ensam och utan mänskliga medel.

Men Herren ingöt genast i din själ vissheten om att han skulle lösa allt. Och du sade: Du får ordna det här!

Och faktiskt ordnade Herren allt förr, mer och bättre än vad du hade hoppats på.