3

Begreppet ”Guds folk”, som vi redan har nämnt, uttrycker Kyrkans historiska karaktär som en verklighet av gudomligt ursprung, men som längs sin väg även tillägnar sig en del kortvariga och föränderliga element. Med tanke på detta: Hur ska det prästerliga sinnet komma till uttryck i prästernas liv idag? Vilket drag av prästens person, såsom den beskrivs i dekretet Presbyterorum Ordinis, skulle Ni vilja framhålla som särskilt viktigt för vår tid?

Jag skulle vilja framhålla ett drag i prästernas liv som just inte tillhör kategorin kortvariga och förgängliga element. Jag syftar på den perfekta enhet som bör råda mellan en prästs vigning och hans uppdrag. Med andra ord: mellan prästens eget fromhetsliv och utövandet av hans prästerliga tjänst, mellan prästens sonliga relation till Gud och hans pastorala och broderliga relationer till människorna. Dekretet Presbyterorum Ordinis påminner oss ett flertal gånger om detta. Jag tror inte att en präst kan utföra sin tjänst på ett verkningsfullt sätt om han inte är en bönens man.

Denna punkt på ett annat språk